Min syssling tog en utekväll med mig till ett av de “heta” områdena i New York för personer med vår smak. Ludlow street (köpte mig en $40-ukulele på samma gata) och ett ställe som hette piano var destinationen…
Historien bakom namnet på stället var en enkel sak: Innan det förvandlats till ett uteställe hade det varit en pianoaffär och under förvandlingen hade de inte ens bemödat sig om att ta ner skylten som annonserade att det var en pianoaffär. Stället i sig såg rätt trevligt ut med en scen på nedervåningen och ett dansgolv på övervåningen. Bandet hade dock spelat, men i kön in hittade jag en inplastad, nedspottad skiva av ett band vid namn “The Sugar Report”. (Jag ska spela någon låt med dem på onsdag hade jag tänkt.)
Jämställdheten mellan könen var det väl sisådärmed på Piano. För att få gå upp på övervåningen fick du som kille pröjsa fem dollar, vilket jag ändå gjorde. Om jag dock hade vetat att de ville att jag skulle dansa till MTV-hits med Britney Spears och Christina Agiu…blä. Hade jag vetat det kunde jag sparat pengarna till något uteställe i Jönköping vars framgångskoncept innehåller ordet “fest” i rubriken.
Vi blev inte långvariga på Piano och Ludlow street, minns inte riktigt vart vi tog vägen sen, men toaletten på Pianos övervåning var mer intressant än dansgolvet.
