För en som inte hängt med i de senaste musiktrenderna framstod fredagens enorma intresse för Lykke li aningen fascinerande. Bongodelen var översvämmad så det blev över redan innan 21 på fredagskvällen och när väl Big Bongo-timmen slog in var det förvisso möjligt att över huvud taget komma in, men inte särskilt mycket mer till svängrum.
Om Lykke li skänkte avslappning var förbandet, vars namn kommit bort, desto mer intensivt med ett hejdlöst trummande. Vågat, och det fungerar, men kan kanske bli aningen tradigt annat än som förrätt.
Konserten är välspelad heltigenom, men det stora trycket för denna artist blir ju aningen underligt när musiken är så lugn och filosoferande. En Håkan Hellströmsk stöld eller inspiration förekommer i en av låtarna där föregångaren säkerligen utgörs av The Cures “The Lovecats”.
