Jag hade skrivit en hel del i ett utkast, men det sparades inte så då blir det här inlägget i kortkort format.
Stefan och Krister på norsk kan det elakt sammanfattas. Jag har inte koll på Stravinsky, men hur humor framställs är ett val som nog görs beroende på i vilken tid scenen produceras. Att då använda snubbelhumor väcker en del frågor om vem som går på opera för publiken tycker tydligen det är roligt. Det är ju inte direkt ett norskt hittepå heller, då jag tidigare sett Barberaren i Sevilla på operan i Stockholm, kryddad med samma buskisliknande humor.
Mer imponerad är man av dekoren! Extremt dynamisk och färgstark. Det kändes också som att det var 100 personer på scenen vilket var underhållande bara det.