Blågg

.

Subway systems are seldom more than a grey way of transporting yourself from A to B and occasionally stories are told to you there, from the bottom of society.

– I’m going to lay down in the grave soon.
– Oh…(?)
– I’m sixty-five and an alcoholic. I’m trying to cut down on it.
– That’s good…
– I met a man that was 89 today. That’s really old.. How old are you?
– 26…
– I try to stop drinking but it’s so hard to stop when I’m so depressed every day. You now, my son threw imself infront of the train a year ago. He was 14, he said and walked away.

Hyra: 8100
Rum: 1 / 25 kvm

Jag vill hyra ut min lägenhet i en förort till Bromma i upp emot 6 månaderna från och med 1:a november 2008. Det är en jättefin, mysig lya passande lattefärger, nylagt golv, läcker kokvrå med kyl (frysfack finns), kokplatta och separat ugn (allt är nytt). Toalett finns, men dusch dock i källaren tre trappor ner. Uthyres möblerad. Skador på möblemang dras av på depositionen!!! Det finns möjlighet att parkera bilen gratis om du har en bil.

Jag ser helst att du betalar hela hyran om 24600 SEK (tjugofyratusensexhundra) samtidigt, men det är inget krav. En deposition på en månadshyra (8100 SEK) ska också erläggas vilken återbetalas efter återlämnandet av nycklar under förutsättning att lägenheten är utan skador. I hyran ingår el, värme, vatten och bredband, men inte telefon. Hyran betalas helst i god tid innan månadens slut med autogiro till uthyrarens (vilket är jag) bankkonto.

Uthyres till kvinnlig ickerökare med fast anställning och goda referenser. Du ska vara lugn, skötsam och inget högljutt festande. Vid fest ska det ske på ett sådant sätt att ingen störs.

Det tar bara tio minuter in till stan med tunnelbanan!!

Så kan det se ut…

Det är fullt möjligt att förstå de som är ute på handlartåg i livsmedelsaffären vid Fridhemsplan och använder sig utav vagn. De är mer förståeliga i sitt stillastående på det lätt lutande transportbandet till butikens mer fruktiga undervåning. En tungt lastad varuvagn kan kräva sin rast eller löper möjligen risk att rasa iväg på transportbandet och förgöra både pensionärer och småglin om den skulle löpa amok.

Mindre förståeligt är det väl om man saknar mycket att bära, men ändå står stilla på bandet som om det vore en lag att du inte ska röra dig på något som uppfyller ett transportativt syfte. Du kanske omedvetet tänker “nu är jag på transportbandet” och fryser dina rörelser för att låta mirakelmaskinen under dina fötter göra jobbet åt dig. Och när du får syn på ett paket kexchoklad eller en butelj mineralvatten tätt inpackat bland andra försöker du förgäves dra ut den ur sitt hägn, men misstar dig på dess vilja att stanna kvar. Du kämpar med den, men dina fötter står förgäves fast på transportbandet vilket leder till att du snubblar till, släpper kexchokladpaketet/mineralvattenbuteljen och låtsas som om inget hänt endast för att du inte ska framstå som en fumlig bananjagande schimpans bland dina medresenärer.

Vi finner av detta dessutom att om butiken var lokaliserad i ett annat, större land skulle risken för fallskador på grund av varuplaceringarna utmed transportbandet kunna leda till kostsamma stämningsansökningar för butiksägarna. Men kanske detta då kunde lösa med några enkla instruktioner och förbehåll alternativt avlägsnandet av dessa varor.

Under pågående reparationsarbete av sönderklippta strömförsörjnings- och kommunikationskablar yppas det att “i Vårby gård finns det två sorters förskolor; de som har brunnit och de som ska brinna.”

För egen del är väl vernissager inte vardagsmat, men C är en vernissagejägare av första klass och drog därmed med mig till ett galleri någonstans nordnordost om min bostad på Kungsholmen. Är det gratis, är det helt rätt är något av hennes ledstjärna, vilket kanske inte är något anmärkningsvärt. “There is no such thing as a free lunch”, må någon ha sagt, men visst finns det “a free’er lunch”…

Det har sagts att utställningen ska ha med plastikirurgi att göra, vilket den kanske har, även om det inte är alldeles uppenbart väl i lokalen. En femminuterspromenad täcker av alla de fotografier på plastikkirurger (?) och deras klienter (?) och deras bakre avlopp omgärdat av stora vita plattor. En poäng skulle kunna vara att den ska väcka en reaktion som totalt uteblir. Det går att fundera i hög utsträckning över vad som ska säga vad, men det går det att göra över en kapsyl också.

I detta ljus framstår ju gratiskriteriet desto bättre då det åtminstone finns en uppenbarlig anledning att infinna sig och stanna längre än fem minuter. Plattvändandet kanske kan vara ett annat, om det är en förfest man är ute efter. Eller en arena att verka kulturell.

Just fotografering är annars just ett 2000-talsuppvaknat intresse hos det svenska folket. Det har blivit så enkelt och så billigt att fotografera att en fotointresserad själ har dykt upp både här och där. Fotografering är också en lurig konst; den perfekta avbilden kan dyka upp både lite här och där, vissa använder diverse datorprogram för att spetsa till det ytterligare. Att “photoshoppa” har ju blivit ett begrepp, hur tomt det än är.

Med ögat i kamerasiktet finns det dock en risk att verkligheten blir mindre viktig; viktigare är att skapa en vacker avbild av ett ögonblick som aldrig kommer tillbaka än att själv närvara vid och följa den.

Utanför livsmedelsaffären…
– Hej, är du 18?
– Nej 26!

En ny så kallad serie har bordat landets reklampelare med en av de större livsmedelsaffärerna som avsändare. Det är ute med naturpapper och gräsfläckar, nu är det tvärskuret vitt och rött som gäller. Varför? Tröttnade konsumenterna kanske på grönmärkta produkter och fyllde kundvagnarna med snyggare skit? Eller handlar det om att så kallat “nå ut till nya målgrupper” med lite mer i-formgivning? Det skulle i så fall vara den mer vardagliga motsvarigheten till den nya maskulina läskedrycken där det enda som skiljer är förpackningen och sötningsmedlet…

Så som tidigare påpekats här i Blågg är detta en strid mellan kaffebryggarens tjära och “hantverket” latte med sin krämiga välgörande konsistens för nervösa magar bakom skärmar prydda av det halvätna äpplet. När någonting som en gång endast var till för att förvara mättnadsatteraljer blivit en del av både hela offentligheten och den individuella identiteten nödgas vi vältra oss fram genom alla dessa smaklöksbataljer. Och då kan en rättdesignad förpackning vara avgörande.

Minns någon Blåvitt? Kanske dags att damma av den där gamla serien, runda av den och klämma in en hipp färg som sätter smak på skiten!