Blog Image

Blågg

De sura kassörskornas belovade land

Allmänt blått... Posted on Fri, October 05, 2007 19:26:41

– Hej! Jag sitter i kassa. Jag hatar mitt jobb och jag hatar att jag måste betjäna just dig just nu! Så dra åt helvete innan jag överbelastar ditt förbannade kreditkort!
Är kassayrket kanske det mest ickestekiga yrke en stockholmare kan besitta eller går jag till fel affärer eller rekryterar butikerna “cream of the crap”? Lämnade de talförmågan i sina andra byxor eller vad är problemet? Personligen föredrar jag en tokglad go’ götteborgare med två tummar upp i vädret om de så hade befunnit sig där solen inte skiner tidigare, än en surmulen, cynisk vardagsterrorist på andra sidan bandet.

Stockholm växer som en hårig vårta eller som en jordgubbe beroende på hur man ser på det. En sak är säker: Stockholm är inte Sveriges tillväxtmotor. Stockholm är ekonomiskt starkt därför att Stockholm är Stockholm – “the capitol of Scandinavia” som det så löjeväckande heter. Ungefär som Manhattan är Manhattan och vissa stadsdelar älskar att spegla sig i Manhattan. Det är ett synnerligen vagt självförtroende av en Skandinaviens huvudstad. Men en öl på Södermalm är lika mycket en öl på Tändsticksgränd i Jönköping som den är en öl på Manhattan. Har du tur existerar det över- och undermänniskor och alla övermänniskor har samlat sig på Manhattan och i Stockholms innerstad…

Kanske är det därför kassapersonalen jobbar med en rävsax om benet och en klase rönnbär i käften? De ska ju betjäna alla viktiga människor som ska ila hem till sina bostadsrätter och tillreda middagar som luktar från alla världens hörn, mångkulturellt som det ska vara på vår historiens slutstation; generation vi, de som äntligen nådde fram till ändhållplatsen där skiten fanns!



Sagan om hurusom en rulltrappa förstörde en mans hela dag

Allmänt blått... Posted on Fri, September 07, 2007 19:03:08

En resa med kollektivtrafiken kan bjuda på oanade överraskningar när du minst anar det. Idag, exempelivs, satte sig en överviktig man med någon norrländskaktig dialekt mitt emot mig på tunnelbanan och började prata med mig som om vi inte alls vore obekanta. På några minuter hann han avverka en hel livssyn med slutsatsen: Det är ett skitsnack att man plötsligt skulle sitta fast med fru, barn, villa, vovve och volvo. Det är fel sätt att se det…

Om ett sådant möte kan göra “en dag” till “den dagen” kan en icke fungerande rulltrappa uppbåda sällan skådad frustration hos vissa passagerare med slutsatser så långtgående att staten dallrar i sin, för närvarande, borgerliga vagga. Tidpunkten var fyra och trängseln stor framför den enda rulltrappa med destination ljuset från Fridhemsplans tunnelbaneperrong. Den andra rulltrappan stod stilla och skyltade något i stil med “Renovering pågår!” Det blev för mycket för den skallige mannen. “Hur kan man vara så dum att renovera mitt i rusningstid? Det är typiskt när det är statligt!”

Jag vet inte hur många miljoner han gick miste om i sin väntan, men säkert är att Stockholms Länstrafik, SL, för det första inte är statligt och för det andra inte styrt av något statkramande vänsterblock, utan styrt av det borgerliga blocket med en övervikt på 86 mot 63 mandat. Och om det verkligen var renovering det handlade om och inte ett funktionsfel kan vi bara lämna därhän… Så det så!



Den stora oslagbara ironin

Allmänt blått... Posted on Sat, June 09, 2007 14:12:13

På en byggarbetsplats i Stockholm där jag arbetar hittar du en mycket arbetssam man som gärna jobbar 07:00 till 20:00. Häromdagen såg jag honom i en svart T-tröja med texten “SINGEL”. Senas jag såg en sådan var nog i Hultsfred 2003 där en kamrat för övrigt hade en tröja där det stod “BÄST I TEST” på.

Kanske hade han inte bruk för den längre? En slitagedjungel som ett bygge är ett utmärkt bruksområde för T-tröjor du inte bryr dig om. Men kombinationen “SINGEL”-tröja och arbetspass på 13 timmar är nog den mest oslagbara illustration av ironi jag mött på länge…



Stek i Vinterviken

Allmänt blått... Posted on Wed, June 06, 2007 12:26:01

Berghäll, engångsgrill, folköl, rödvin, korv, solnedgång, fjortisar och Peter Björn and John. Nyckelord i vår indiestekiga grillkväll. Stockholm..hetare kan ingen vara? Nyinflyttad, bor hos vänner och lär sig ett helt förhållningssätt till omvärlden. Fett nice, SoFo, latte och tja på er!



300: Den fulstyggsnyggaste filmen på länge

Allmänt blått... Posted on Sat, April 07, 2007 15:52:56

För den som söker helylleamerikaniserade, bloddrypande mastodontfilmer som baseras på en röra av historia, nutid och myt kan 300 vara något. Den här präktiga filmen tar sin utgångspunkt i legenden om de 300 spartanska soldater som höll stånd mot en hel persisk armé någon gång på 400-talet f. Kr (?) och det är egentligen fascinerande att den hållit sig borta från filmvärlden så pass länge.. Hela greppet om handlingen känns igen från en uppsjö av filmer.

Som drama tillför 300 inte något nytt över huvud taget. Blanda Braveheart, Gladiator, Sagan om ringen och lite Independence day så behöver du inte göra mycket mer med manuset. Vi har den vise, galet modiga kungen (vem den andre kungen var förtäljde inte filmen trots att spartanerna under den här tiden hade två kungar för att balansera varandras makt) som får kämpa mot ett korrupt prästerskap och manipulativa politiker. Brandtalen kan staplas på högar och utförs både av hans höget själv och drottningen inför ett råd av åderförkalkade politiker. Adrenalinstinna och högfärdiga till förbannelsen i varje ord. Drottningen själv är i och för sig ingen att leka med; hon är en kombination av allt vad en kvinna ska vara, men måste också bryta mot den “konventionella” kvinnan. Resultatet blir en slank fotomodell, lika flink med svärdet som handlaget med barn och hem. På den fronten intet nytt alltså.

Perserna då? Deras största roll i filmen är att bjuda upp som exotiskt motstånd i all sin mångfald då de skivas ned som gurka eller spettas som grillkorvar i alla möjliga ställningar och vinklar. Paradoxalt framstår de dock som mer intressanta än spartanerna just på grund av alla de former och färger de kommer i. Spartanerna är mest ett gäng Tarzan-figurer med röda kappor och stora sköldar. Den mest intressanta figuren finner jag vara huvudmotståndaren Xerxes – en verkligen gudalik transa med kroppen täckt av guldsmycken på alla sätt och vis. Hans (dens) röst gör honom än mer fräck; rösten kommer från ett bröst som borde dölja en tankbil…

Spartanernas moraliska hållning blir aningen ambvivalent då de å ena sidan ska kämpa för hela Greklands frihet (frihetsbegreppet i amerikansk film är ju i sig före, mål för en egen film) och ett samhälle som i någon mån framställs som gott, men deras samhälle är i motsatt grad så civiliserat som de framstår som. Hitler hade troligen varit imponerad. Här kastas de icke önskvärda spädbarnen på soptippen. Trots att kungen blev misshandlad som liten är han både en god far och trogen make. De är bildade, rättrogna och välartikulerade. Samtidigt går den spartanske kungen runt och käkar äpple samtidigt som hans krigare avrättar alla de perser vilka mot förmodan inte dött färdigt. Att “de goda” framställs så faller sig självklart naturligt, men det får också ovan nämnda tragiska paradox.

Vad som gör 300 till en bra film är, om jag nu ska kalla den en bra film, att den är förbannat snyggt gjord. Estetiken och musiken kring sädesfälten känns som en återupprapning från Gladiator, men de övriga miljöerna, striderna och färgsättningen är fantastiska! Sättet att animera och måla omgivningen kan säkerligen vara en trendmarkering som tagit hela estetiken kring våldet i Matrix-filmerna ett steg längre. 300 som ett estetiskt verk är det enda som gör den sevärd. Resten är inget annat än en salig smörja av historiemyter, konventionella krigsdramer och det amerikanska frihetsbegreppet.



Blå tar steget till Framtiden

Allmänt blått... Posted on Thu, January 11, 2007 21:10:18

Blåggen är här

Egentligen kan uppkomsten av begreppet “blogg” tyckas rätt meningslöst… Helt plötsligt upptäckte journalisterna att man kunde lägga ut text på internet sekundsnabbt och ge andra möjligheter att kommentera texterna. Det fanns ett antal som bejublade bloggen nästan på samma sätt som internet – den skulle innebära en demokratirevolution. Mediemakten sprids över fler aktörer och medborgaren blir starkare inför staten. Det är nog inte bara jag som inte fattade vad som var så nytt…

Men, men.. Vi har startat en blogg i alla fall, mest för att webhotellet erbjuder tjänsten utan att jag behöver sitta och lära mig en massa ny programkod för att kunna göra en egen. Eller tvinga någon datanörd att göra en åt mig. Så håll er underrättade och underhållna genom vår alldeles egna blågg!

//Blå



« Previous